Skrivpuffsuppgift 61 - Första intryck

Jag har tänkt på det många gånger genom livet, hur märkligt det är att det första intrycket av en människa är så naturligt då, men förefaller konstigt efter hand som man verkligen lär känna en annan människa. Och hur svårt det är att återskapa minnet av sitt första intryck.
-----
Hon såg honom första gången utanför biografen i den lilla staden K. Han hade pojkaktig frisyr, var lite blek om nosen och hade de vackraste blå ögon hon kunde tänka sig. Hans mun gav ett känsligt intryck. Han tittade rakt in i hennes ögon, men vek ganska snabbt undan. Hon blev kär i honom, blixsnabbt!
Han sträckte fram sin hand och presenterade sig. Hon skrattade sitt.
Han var nervös, det kunde hon se, lite sluten, men handen var varm och fast.

Hon tänkte att han nog var blyg och lite osäker på vad hon skulle tycka om honom. Hon var så stark, på alla sätt. Och syntes över mängden. Han var mer grå och syntes mindre.
Men munnen och ögonen, det fasta torra handslaget, dem blev hon förälskad i. OCh det kunde ingenting ändra. För henne var det oviktigt om han syntes mindre eller mer än hon. För henne var det viktigt att hon tyckte om honom.
Han hade en behaglig röst, talade välvårdat och hon tyckte att han var intressant. I hennes ögon var han den vackraste man hon sett. Och han var uppenbart intresserad av henne.
Och när han berättade om sig själv, var det med återhållsamhet. Han var långsam, tankarna verkade snurra runt i hans huvudet ett par varv innan de fick fäste. Han behövde mycket tid på sig innan han svarade. Han doftade rätt. Hans händer var vackra och sirliga. Men inte kontortshänder. De var använda, lite lätt skrovliga i handflatan. Hon ville ta i dem.
Han var en elegant man, trots att han var illa klädd.
Han hade något pojkaktigt över sig och var äventyrlig, fysiskt. Tyckte om att klättra, köra motorcykel var aldrig rädd. Hans kropp var atletisk, men en aning mager.
Fjärilarna for runt i hennes mage, som vid förälskelse när hon var ung. Samma fjäderlätta darr i hjärttrakten.
Än idag, ser hon på honom med samma blick. Än idag, sju år senare, älskar hon hans händer, ögon, mun, röst, tanke, intellekt. Än idag är hon förälskad i honom. Inte varje dag kanske, men ofta!