fredag 5 augusti 2011

Skrivpuffsutmaning 4 augusti 2011 - ansvar

onsdag 3 augusti 2011

Skrivpuffsutmaning den 3 augusti 2011 - att byta kanal

-Vilken frekvens går du på? Frågan kom plötsligt från killen som satt vid bordet intill. Hans kvinnliga sällskap hade gått iväg - förmodligen på damrummet, för att- som det heter - pudra näsan.
- Jag lyssnar mest på P1, svarade tjejen. Hon hade runda glasögon, håret hängde tunt, som en linnegardin, över ansiktet. Ryggen en aning böjd. En ovana som hon lagt sig till med som tonåring- precis som många andra långa tjejer.
Killen skrattade till, ett kort och hånfullt skratt. Tyckte tjejen och svepte tillbaka håret, men tittade ännu inte upp. Blicken stadigt vid den ensamma tallriken. På den låg något grönt och gul. Hon var gubevars vegetarian. Äkta sådan.
- Du kanske ska byta kanal? Hon tittade inte på honom, men tänkte att hans röst lät svartögd. För övrigt var frågan inte så ställd. Jag frågade vilken frekvens du går på, fortsatte han.
Tjejen anade att hon gjort bort sig, hon kunde höra det på hans röst också. Tyckte hon.
Killen sträckte sig fram och klappade henne lätt på armen. En gest som kändes vänligare än rösten.
-Du såg ut att vara i en annan värld, och jag tänkte att jag skulle vara lite lustig. Bara så att jag kunde ställa in mig på samma. Han skrattade till igen. Denna gång ett vänligare skratt.
Hon tittade upp, som hastigast, bara för att se om hon hade haft rätt om ögonfärgen. Löjligt, tänkte hon. Men rätt hade hon. Hans ögon var mörkt bruna. Men i övrigt var nog känslan av hånfull felaktig. Han tittade vänligt på henne. Hans hår var stort och påminde om en ryssmössa. Omslöt liksom hela huvudet. Precis som en mössa. Inte som hennes gardinliknande historia till hår.

Hon vågade sig på en längre blick mot honom. I skydd av gardinen förstås. Men ändå.
- Ja, jag kanske ska byta både kanal och frekvens då. Sa hon. Och försökte både låta och se tuff ut. Att hon inte lyckades var alldeles uppenbart. För han skrattade och kastade huvudet bakåt- om sanningen skulle fram så asgarvade han. Och genansen ökade för hennes del.
-Nä, P1 är bäst. Fast det kan ju förstås vara bra och byta ibland, få lite variation så att säga.
Han fick henne att känna sig totalförvirrad. Vad ville han? Vad pratar de om egentligen. Frekvenser och kanaler? Hon förstod ingenting. Samtidigt pirrade det lite i magen.

Killens kvinnliga sällskap kom tillbaka och han vände sig mot henne istället. Tjejen med gardinhåret, de runda glasögonen och den ensamma tallriken med nåt grönt och gult på, hon återgick till sin kanal på sin frekvens. Att byta vore dumt. Tänkte hon. Jag blir bara besviken.