Inlägg
Agnes, som i dagarna skulle fylla 86 år, skyndade på stegen för att komma hem. Om bara benen ville gå fortare. Nyfikenheten hade alltid varit en stark drivkraft hos henne, men föga hjälpte det när benen bara inte ville ta sig fram snabbt nog.
Det är nackdelen med att åldras, tänkte hon, det händer ingenting i huvudet men väl i kroppen.
Hon hade sett nyheten på löpsedeln: Sätt en nylonstrumpa över teven och du får färgteve. Med utropstecken.
Färgteve, tänkte hon och kände sig uppiggad, så roligt. Att få se alla nyhetsuppläsare i färg. Så att man kunde se hur de verkligen såg ut. Och så enkelt sen. En nylonstrumpa över rutan. Det var fantastiskt vad lite man vet här i världen, tänkte hon för sig själv. Och muttrade därefter över sin skröpliga kropp.
Hon kunde knappt bärga sig när hon kom innanför dörren till sin lägenhet. Hon slängde kappan över en stolsrygg, väskan ställde hon på sitsen. Sedan gick hon med bestämda steg in i sovrummet, tog fram en silkesstrumpa. Hon ångrade sig genast, det skulle ju vara en nylonstrumpa. Hon slängde tillbaka silkesstrumpan och hittade en av nylon istället.
Hon skyndade sig gott hon kunde in i vardagsrummet. Där stod teven, hennes fina nästan splitter nya teve.
Hon strök lite över rutan, som snabbt hade blivit dammig. Sedan trädde hon över nylonstrumpan. Det var lite svårt först, men hon lyckades till slut dra övre delen över nästan hela rutan.
Hon knäppte andaktsfullt på teven, kanal 1.
Till sin förvåning var den enda färg hon kunde se en begieaktig ton över hallåan som satt i rutan. Och den tonen kom från självaste nylonstrumpan. Så dum var hon inte att hon inte begrep det. Hon muttrade och bytte till kanal 2. Där var det myrornas krig. Och den beiga tonen stod sig.
Hon rev bort nylonstrumpan och satte sig med en tung och besviken duns i soffan för att titta på de svartvita nyheterna.
"God kväll. Detta är nyheterna den 1 april" sa nyhetsuppläsaren.
Första april, tänkte Agnes, visst tusan, det är den första april. Och insåg att hon blivit lurad. Besvikelsen var dock inte mindre för det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ja du Cissi det var nog många som gick på den tiden. Jag ser verkligen den gamla damen kämpa för fullt för att kunna få en färgtv.
SvaraRaderaåh ja håller med liselotte. men verkligen bar beskrivet ... fart och fläkt i en lägenhet , i hennes funderingar och tidstypiskt...
SvaraRaderaLäst om din ella F krog/cafe. Så himla coolt.
SvaraRaderaKul att se bilder på dig och ditt.
Detta är väl en av de mest roliga aprilskämt som man hört om och ett de som som lurade flest i Sverige. Jag tycker det var elakt, vilken besvikels, jag känner med den lilla damen.
SvaraRaderaSåg förresten Margit i dag (vet ju nu vem hon är) gå med cykeln ledd från affären med en kasse på vart handtagen och vit cykelhjälm på huvudet.
Tack för alla fina kommentarer, kul att kunna glägja någon ;-)
Kramar